Ordförandens blogg

Jag har tagit mig friheten att starta en blogg med numismatiska betraktelser som jag själv tycker är intressanta. Förhoppningsvis kommer en eller annan till att tycka det. ”Ordförandens blogg” kan väl vara en bra rubrik eftersom den kan tas över av nästa ordförande… och nästa… och nästa… i all evighet.

Leif Skarp, ordförande i Myntklubben Skilling Banco.

190512

Det är kul med gamla mynt. Det är också roligt med ”prylar” som har anknytning till mynt. Den här till exempel… en addometer. Den är ett tekniskt mästerstycke som användes till att räkna ihop pengar när Storbritannien hade pence, shillings och pound. Den går från quarterpenny upp till 9999 pounds. För varje summa som markeras så adderar den genom en sinnrik inre mekanism. Vete fan hur det går till, som Gösta Ekman sa i kulspelsketchen med Lena Nyman…

190401

I helgen hölls MiSAB:s trettionde auktion i Stockholm. Det är väldigt trevligt att delta och det bästa är att det finns något för alla inriktningar, både samlarmässigt och ekonomiskt.

Fredagens visning ägde rum i Svenska Numismatiska Föreningens lokaler på Banérgatan. Det är tyvärr ingen optimal plats att hålla visning på. Det är trångt och värmen blir ganska påtaglig, men med lite tålamod och detektivarbete brukar man så småningom hitta och besiktiga de objekt man spetsat in sig på.

Själva auktionen var på Hotel Sheraton. Lördagen ägnades åt svenska mynt och några få kungliga medaljer. Eftersom mitt intresse främst ligger på medaljer blev det inte många budstrider för mig den dagen. Jag hade tänkt satsa på en bronsmedalj över drottning Kristina av den store medaljgravören Sebastian Dadler. Några ärgfläckar gjorde mig tveksam och när budgivningen rusade iväg och jag fick ge mig kändes det som om ärgfläckarna hade blivit större och mera störande… Surt sa räven…

På söndagen var det främst sedlar, utländska mynt, polletter och medaljer som auktionerades ut. Det var glesare i lokalen eftersom det alltid är de svenska mynten som drar till sig det största intresset. På medaljavdelningen lyckades jag vinna några objekt som jag markerat som intressanta i katalogen. Sammanfattningsvis en kul numismatisk helg med både konkurrens och gemenskap i lagom doser.

Som resesällskap på bussen hem hade jag numismatikern Lars O. Lagerqvist i utförande av Axel Wallenberg. Medaljen är gjuten i brons och väger närmare kilot.

190317

Stora gjutna medaljer är alltid trevliga. Här är ett riktigt fint exempel! Christian Eriksson var en mycket duktig konstnär känd från konstnärsgruppen Rackenkolonin i Värmland. Här har medaljkonstnären Svante Nilsson skapat en medalj över sin vän.

190220

Slaget vid Tannenberg ägde rum i trakten söder om nuvarande Olsztyn) i nuvarande Polen, mellan 26 augusti och 30 augusti 1914, precis i början av första världskriget. Då besegrades 2:a ryska armén under Samsonov av den 8:e tyska armén under Hindenburg. I slaget togs omkring 125 000 ryska krigsfångar.

På morgonen 28 augusti hade tyskarna tagit kontrollen över alla större vägar som ledde till Samsonovs trupper. De väl förberedda tyskarna överraskade de ryska trupperna som råkade i vild flykt. Förvånad över den tyska närvaron i området beordrade Samsonov allmän reträtt natten mellan 28 och 29 augusti. Först då gick det långsamt upp för honom att tyskarna lyckats avskära hans reträttvägar. Många soldater råkade i panik och kastade sina vapen för att fly österut, bara för att springa rakt in i tyska ställningar. Avsaknaden av kommunikation och underhåll demoraliserade snabbt trupperna. 29 augusti gav Samsonov upp. Han sade till en stabsofficer: Tsaren litade på mig. Hur kan jag möta honom efter en sådan katastrof?

Därefter gick han ut i skogen och begick självmord med en pistol. Av den ryska 2:a armén på omkring 150 000 man dödades mer än 30 000 och nästan 100 000 hamnade i fångläger. Tyskarna förlorade mindre än 20 000 man. De tyska trupperna kom att behöva 60 tåg för att transportera iväg den erövrade utrustningen, däribland 500 artilleripjäser.

Det var troligen Max Hoffman som föreslog att slaget skulle döpas efter Tannenberg, för att anspela på slaget som en revansch för slaget vid Tannenberg 1410. (Källa: Vikipedia)

Medaljen nedan minner om slaget. Hindenburgporträttet är pampigt och reversens symbolik är väl inte direkt svårtolkad.

Att björnramen förefaller farligt nära att kastrera den tappre krigaren kvalificerar honom till ett rejält risktillägg enligt min mening, men nu ska vi inte hänga upp oss på detaljer…

En samtida silvermark kan det väl vara värt i alla fall…

190209

Ron Dutton är min absoluta favorit bland nutida medaljkonstnärer. Han är aktiv i British Art Medal Society. Han har ett starkt miljöengagemang och hans medaljer skildrar ofta naturen. Här dock en personmedalj – Lord Byron, minsann!

190208

Gösta Carell är en av de skickligaste svenska medaljkonstnärerna. Liksom de flesta andra som måste försörja sig på sin förmåga har han självklart gjort många beställningsarbeten. Allra mest spännande tycker jag det blir när konstnären gör ett verk på eget initiativ. Ett bra exempel är den här gjutna medaljen över Carells bror.

190129:

Den polska numismatiska historien är inte helt enkel och landets övriga historia är lika komplicerad den.

Hertigdömet Warszawa (på polska: Księstwo Warszawskie) skapades 1807 av Napoleon Bonaparte enligt freden i Tilsit. Hertigdömet Warszawa bildades av polska territorier som hade tillfallit Preussen under Polens delningar och var Napoleons franska protektorat. Hertigdömet bestod fram till 1813. Enligt villkoren som beslutades under Wienkongressen 1815 tillföll en stor del av hertigdömet Warszawa det ryska kejsardömet och blev en del i det självstyrande Kungadömet Polen. (Källa: Wikipedia)

I somras var det en konstutställning på Kungliga slottet i Warszawa. Konstnären hette Marcello Bacciarelli. Han var från Italien men var verksam i Warszawa fram till sin död 1818. Han målade bland annat kungliga porträtt. En tavla jag fastnade för var denna:

Den föreställer när Napoleon diskuterar konstitutionen för hertigdömet Warszawa 1807.

Numismatik då…? Jo, Warszawa präglade mynt under den Sachsiske kungen Fredrik August I.

Exempel på en Warszawa-thaler från 1811 ser vi här:

190129

Att Bror Hjort var en känd och uppskattad konstnär vet nog de flesta. Att han graverade medaljer är kanske inte lika känt. Närmare bestämt är han skapare av fyra medaljer varav medaljen över Upplandsspelmannen Gås-Anders är den ovanligaste. Att det finns några få bronsavgjutningar från originalmodellen i gips kan man glädjas åt om man är på det humöret. Ovanliga båda.